Försurning och övergödning - orsaker

Utskriftsvänlig versionUtskriftsvänlig version


       Foto: Jono Brennan CC BY-NC-ND

Utsläpp av svavel och kväve

Utsläppen av svaveldioxid är den viktigaste källan till försurning. Det mesta kommer från eldning av kol och olja för el- och värmeproduktion, där det svavel som finns i bränslet omvandlas till svaveldioxid vid förbränningen.

Kväveföreningar (kväveoxider och ammoniak) är den viktigaste orsaken till övergödning av naturmiljöer på land och i kustnära hav, men bidrar också i allt högre grad till försurningen.

Kväveoxider bildas vid all förbränning. Omkring hälften av utsläppen i Europa kommer från motordrivna fordon (främst vägtrafik), resten till största delen från stora förbränningsanläggningar.

Svavel- och kväveoxiderna kan omvandlas i atmosfären till svavelsyra respektive salpetersyra. Kväveoxiderna deltar också i bildningen av marknära ozon.

Ammoniak är en annan kväveförening som bidrar till försurningen och övergödningen av mark och vatten. Huvuddelen av utsläppen kommer från lantbrukets gödselhantering.


       Foto: Mike Baird CC BY


Mycket kan göras till sjöss

Sedan 1980-talet finns internationella avtal och EU-direktiv som gör att utsläppen av viktiga luftföroreningar från landbaserade källor i Europa kommer att minska påtagligt till 2020.

Men reglering av den internationella sjöfarten släpar efter. Om inte sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveoxider regleras kan de år 2020 eller strax därefter vara lika stora som de samlade utsläppen från alla landbaserade källor i EU:s medlemsländer.


       Foto: MikeAncient CC BY-NC-ND


Skogsbruket försurar också

Även skogsbruket bidrar till försurningen, eftersom skörd av biomassa innebär bortförsel av basiska ämnen (sådana som kan motverka försurningen). Det höga uttaget av biomassa innebär en förlust av näringsämnen som skogsmarken inte i tillräcklig omfattning kan kompensera genom vittring och andra processer. Skogsbruket står i södra Sverige för mer än en tredjedel av den nutida markförsurningen och i Norrland för cirka hälften.


Ett gränsöverskridande problem

Det mesta av de försurande ämnena som faller ned över Sverige kommer från andra länder och från internationell sjöfart. Svavel- och kväveföroreningarna kan transporteras tusentals kilometer i lufthavet. I Sverige kommer 90 procent av det försurande nedfallet från andra länder och från internationell sjöfart.

 

Ursprung till nedfallet över Sverige 2010

Svavel

Kväveoxider

 

Svenska utsläpp

Under perioden 1990-2010 har Sveriges svavelutsläpp minskats med cirka 70 procent. Utsläppen av kväveoxider har minskat cirka 40 procent under samma period.

Sverige importerar nästan sex gånger mer svavel med vindarna än vad som exporteras. För kväveoxider och ammoniak är importen nästan dubbelt så stor som exporten.

- Svenska utsläpp av svaveldioxid (Miljömålsportalen)
- Svenska utsläpp av kväveoxider (Miljömålsportalen)