Förväntade effekter

Effekter på temperatur, nederbörd och havsytans nivå etc.

(Resultat från IPCC:s arbetsgrupp I)

I den femte utvärderingsrapporten använder IPCC fyra scenarion som de kallar "representative concentration pathways" (RCP). De kan kort beskrivas så här:

•      RCP8.5 - fortsatt höga utsläpp av koldioxid
•      RCP6.0 - topp koldioxidutsläppen år 2060
•      RCP4.5 - topp koldioxidutsläpp 2040
•      RCP2.6 - topp koldioxidutsläppen år 2020              

RCP2.6 är det enda scenariot där en temperaturökning under 2°C sedan förindustriella tider är att betrakta som "sannolik" (>66% sannolikhet).

Efter 2100 kommer uppvärmningen att fortsätta under alla RCP scenarier utom RCP2.6.

Uppvärmningen kommer inte att fördelas jämt över världen. Över Arktis och kontinenterna på norra halvklotet, kommer uppvärmningen att vara betydligt större.

Den arktiska havsisen fortsätter att minska och tunnas ut, på norra halvklotet minskar vårens snötäcke i takt med att den globala medeltemperaturen vid jordytan stiger. Volymen på världens glaciär minskar också ytterligare. I slutet av det här århundradet kommer utbredningen av den arktiska havsisen i September ha minskat mellan 43% (RCP2.6) och 94% (RCP8.5) jämfört med idag.

Utbredningen av ytlig permafrost vid nordliga breddgrader kommer att minska då den globala temperaturen ökar. I slutet av århundradet beräknas området av ytlig permafrost minska med mellan 37% (RCP2.6) och 81% (RCP8.5). Detta kommer att leda till metanutsläpp som ytterligare påskyndar den globala uppvärmningen.

Havsnivåerna kommer att fortsätta att stiga. Under alla RCP scenarier väntas även hastigheten för havsnivåhöjningen att öka jämfört med de senaste föregående decennierna. Det på grund av uppvärmningen av haven och smältande glaciärer och inlandsisar.

Förändringar i nederbörd och torrperioder på grund av den globala uppvärmningen förväntas variera mellan olika regioner. I allmänhet kan sägas att kontrasterna mellan våta och torra regioner samt våta och torra säsonger förväntas öka, även om det kan finnas undantag. Skyfall kommer att bli mer intensiva och vanligare på mellanbreddgrader och i fuktiga tropiska områden.

Den ökade halten av koldioxid i atmosfären kommer också leda till en ökad försurning av haven. Prognoser visar på minskningar av det globala genomsnittliga pH-värde vid havsytan mellan 0,06 och 0,32 enheter under det här århundradet, vilket ska läggas till den minskning av 0,1 enheter sedan förindustriell tid som redan skett.

Effekter på naturen och samhället

(Resultat från IPCC:s arbetsgrupp II)

I den IPCC: s rapport, som publicerades i mars 2014 sammanfattas publicerad vetenskaplig forskning fram till 2010. Den beskriver hur klimatförändringen påverkar människor och miljö. Det förutspår framtida effekter, per region och sektor, och uppskattar till vilken grad åtgärder för utsläppsminskningar och anpassning kan minska dem.

Effekter redan här:

Klimatförändringarna har redan lett till försämrade vattenresurser på många regioner på grund av förändringar i nederbörd, snösmältning och avsmältning av glaciärer. Arter på land, i sötvatten och i haven har flyttat till andra områden, ändrat i antal och förändrat beteende för att anpassa sig till nya klimatförhållanden. Påverkan på skördar i världen har varit mer negativ än positiv.

Extrema klimatrelaterade händelser såsom värmeböljor, torka, översvämningar, cykloner och skogsbränder har en stor inverkan på både ekosystem och samhällen.

Ojämlikhet i världen förvärras av klimatförändringarna. Redan utsatta människor och samhällen är de som har svårast att anpassa sig. Väpnade konflikter ökar sårbarheten för klimatförändringar ytterligare.

Vad kan förväntas i framtiden:

Ytterligare klimatförändringarna kommer att ha en ännu större inverkan på resursen sötvatten. Tillgången till både ytvatten och grundvatten förväntas minska i de flesta subtropiska regioner och konkurrensen om vatten kommer därför att öka.

En stor andel av både land- och sötvattensarter kommer att vara i riskzonen för utrotning. Detta gäller särskilt när klimatförändringar samverkar med andra faktorer som påverkar livsmiljöer, grad av exploatering, föroreningar och invasiva arter. Oåterkalleliga förändringar på regional nivå i land- och sötvattensekosystem är också att vänta vid medelhöga till höga utsläppsscenarier (RCP4.5, 6.0 och 8.5).

På grund av stigande havsnivåner, kommer kust- och lågtliggande områden uppleva fler översvämningar och ökad erosion.

Vid medelhöga till höga utsläppsscenarier (RCP4.5, 6,0 och 8,5) kommer havsförsurningen öka vilket har en betydande inverkan på det marina ekosystemet, särskilt vid polerna och korallrev.

Produktionen av viktiga grödor (vete, ris och majs) i tropiska och tempererade områden förväntas allmänt att påverkas negativt av fortsatta klimatförändringar, även om det finns regionala undantag.

Påverkan på människors hälsa kommer inledningsvis förvärra redan existerande problem för folkhälsan. Under det här århundradet, förväntas klimatförändringarna leda till ökade hälsoproblem, särskilt i de fattigaste utvecklingsländerna, jämfört med vad som varit att vänta utan ett förändrat klimat.

Förändringar i klimatet kommer också tvinga folk att migrera. Det är också möjligt att klimatförändringarna indirekt ökar risken för våldsamma konflikter genom att förstärka faktorer som ofta bidrar till konflikter, såsom fattigdom och ekonomiska kriser.

Klimatförändringen väntas bromsa den ekonomiska tillväxten, göra fattigdomsbekämpning svårare, ytterligare förvärra villkoren för livsmedelsförsörjningen, och utvidga befintliga fattigdomsfällor samt skapa nya, det senare särskilt i städer och områden som är särskilt utsatta för hunger.