Det går att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser till nivåer som naturen och människorna tål, utan stora ekonomiska och materiella uppoffringar. Viktigast är att minska användningen av fossila bränslen.
|
|
Mer från mindre
Det är ofta billigare, och framför allt mycket miljövänligare, att effektivisera användningen av energi än att bygga nya kraftverk. Effektivare energianvändning är enbart av godo, eftersom det handlar om att få ut mer nytta ur samma mängd energi. Genom att minska det nuvarande slöseriet kan energianvändningen, och därmed utsläppen av luftföroreningar, minska avsevärt.
EU-kommissionen uppskattar att en femtedel av energianvändningen inom unionen kan effektiviseras bort utan kostnad.
|
|
Förnybar energi
Stora miljövinster kan göras genom att övergå från fossil energi (kol, olja, fossilgas) till förnybara energikällor. Tillgången på förnybar energi är idag en begränsning, t.ex. kommer bara ca 7 procent av energitillförseln inom EU från förnybara källor.
Men teoretiskt, och kanske på lite längre sikt, är möjligheterna stora. En tiotusendel av den energi som når jorden från solen motsvarar den globala energianvändningen idag. Det skulle räcka med solceller som täcker en tiondel av Saharas yta för att klara dagens behov. Både i Sverige och på global nivå finns också stora möjligheter att ta tillvara energi från bl.a. vind och biomassa.
|
|
Minska avskogningen
Globalt framförs ibland trädplantering som ett alternativ till att minska användningen av fossila bränslen. Potentialen är dock begränsad. F ör att suga upp den koldioxid som släpps ut från förbränning av fossila bränslen globalt skulle en yta motsvarande fyra gånger Storbritannien behöva nyplanteras varje år. En massiv skogsplantering av detta slag är knappast realistisk.
Det finns många skäl att vända avskogningstrenden, men skogens främsta roll i klimatsammanhang ligger nog i att ersätta fossila bränslen i energisystemet.
|
|
Reningsteknik
Det är tekniskt möjligt att vid förbränning i kraftverk avskilja och fånga upp koldioxiden. Den kan sedan lagras, t.ex. i gamla oljekällor (kallas på engelska CCS: carbon capture and storage). Denna teknik är dock dyr och i många avseenden på experimentstadiet. På lång sikt kanske CCS kan spela en viktig roll, men på kort sikt är det mer angeläget att minska förbränningen av fossila bränslen genom att effektivisera användningen av energi och satsa mer på förnybara källor.
|
|
Vad kostar det?
Det är mycket svårt att beräkna kostnader och nytta för de åtgärder som krävs för att hejda en alltför stor global uppvärmning.
De beräkningar som gjorts av IPCC och EU-kommissionen visar att kostnaderna för att reducera utsläppen till långsiktigt hållbara nivåer är hanterbara och att de inte skulle innebära någon chock för världsekonomin. BNP bedöms fortsätta öka, men i något långsammare takt.
Det är dock av betydelse vilken ambitionsnivå som väljs, att kostnadseffektiva lösningar för klimatpolitiken väljs och att utsläppsreduktionerna genomförs gradvis. Kostnaderna kommer att fördelas ojämnt mellan branscher och regioner.
|
|
Hur ska det gå till?
Utsläppen minskar knappast av sig självt. Men politiker kan fatta beslut som driver på utvecklingen, t.ex. genom lagar som slår fast hur mycket som får släppas ut från ett kraftverk eller ett helt land, eller genom att förändra skatterna så det blir lönsamt att minska utsläppen.
Det är också viktigt med information och kunskap om problem och möjliga lösningar, dels för att kunna motivera lagar och miljöskatter enligt ovan, dels för att företag, myndigheter och privatpersoner själva ska ställa krav och agera miljövänlligt.
>> Läs mer
Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken (pdf, 2,5 MB). Rapport från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor. Miljövårdsberedningens rapport 2007:03.
